om några timmar är det dags för mig att spela handboll igen. Match mot Ligu och det ska bli riktigt roligt. Spelade en match innan jul men då fick jag ont i mitt bäcken så sen har jag hållt mig ifrån det. Jag hoppas att det bara var för att det var för nära inpå förlossningen.
Å andra sidan har jag nog aldrig väntat så här länge innan jag snörar på mig skorna igen. Olivia var nog 6-7 veckor när jag var på träning igen. Då var jag visserligen bara 18 år och lite piggare i kroppen. Med Moa väntade jag nog 3 månader och de andra ca 4 månader. Det är så svårt att hålla sig ifrån något som varit en så stor del av mitt liv så länge jag kan minnas. Jag undrar om jag någonsin kommer att sluta. De får nog bära mig ifrån planen.
Imorgon kommer Freja och om hennes ägare tycker att det känns bra så är vi en till i familjen. Oj, vad konstigt det kommer att kännas att åter ha en hund i huset men samtidigt supermysigt. Vi får hoppas på det bästa!
ha en trevlig helg